Ta vara på de stunder som faktiskt gjort dig glad.

Börjar förstå ännu en gång varför jag från början lagt detta bakom mig. Det som får en knäsvag en gång, men nerslagen tusen gånger. Så jävla svårt att hantera det. Håller det bäst på avstånd, i mina drömmar. För i verkligheten vet jag inte hur det fungerar. Det bara skrämmer mig hur snabbt det går. Från början till slut.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0