Jag är hemma när jag är med er

Idag har det varit en jobbig dag med mycket tankar. Stressat 12 h på jobbet utan att ens hinna med att ta en paus eller äta nånting enbart för att hinna med alla och hålla tiderna. Så är det en kund som fullkomligt struntar i allt. Och där sitter jag och får ännu en gång göra om schemat och ringa och ändra kunder hit och dit. Till vilken nytta gör jag detta? För vem fan bryr sig om all den tid jag lägger ner? Typ ingen. Bara det får sina fransar så är dom nöjd. Jag tycker det är jättetrevligt att kunna ge service så som jag gör och till och med få göra kunderna fina. Men ibland brister det.

Jag måste erkänna för mig själv att jag är i en svacka. Alla misslyckanden, stora som små tar så fruktansvärt hårt på mig. Blir nånting inte som jag tänkt mig så är det mitt fel, oavsett vad. För ni vet när man försöker göra sitt allra bästa utan att lyckas? Du vill vara den personen som alltid ställer upp och finns där för alla. Men du klarar inte av det. Jag tror mig kunna prioritera rätt saker men ack så fel jag har. Jag trodde jag hade allt under kontroll. "Det löser sig, det här klara du." Men så gör jag inte det. Jag står där vilsen och rädd. Ser hur saker jag älskar rinna i mellan fingrarna på mig. De som har legat mig så varmt om hjärtat både länge och nyligen. Helvetesjävlaskit. Vad håller jag på med. Du är inte värd de där, men ändå står du där med världens jävla förväntningar och drömmar. Människor som gör och gjort mig så fruktansvärt lycklig, er är jag så oerhört ärad över att ha i mitt liv. Det gör ont att sakna säger man, men det gör ännu ondare att inte kunna ge tillbaka samma känslor till er som ni ger mig. Jag må vara en vilsen själ, men med ER mår jag som bäst utan att räcka till som jag vill. Ständiga tankar och känslor just nu. Men snart kanske, snart brister allt igen och jag får börja om på noll. Som om ingenting har hänt.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0