Ny mål är satta!!
Forever - bästa jobbet.
Nog för att det är kul att göra fransar, men helvete så kul det är att jobba med Forever! Det är så mycket mer än försäljning. Det är glädje, gemenskap, arbetskamrater, och kunskap. Tänk er att bli uppmärksammad varje gång du gör någonting bra, varje gång du kämpat och lyckas nått ditt mål. Det är nånting jag aldrig kommer kunna få med fransarna. Fine, en del kunder ger beröm och fina ord men det fattas ändå nånting. Och det känner jag att jag har hittat här i Forevergänget. Ett av dom bättre jobben jag valt att satsa på!! Nu jävlar är de nya mål som gäller, och fan vad jag ska nå dom!!! 
Mikasa challenger 2016
Okej, alla vet hur jävla fett vädret var för två veckor sedan. Rena rama drömmen. Likaså var min helg. Tåget rullade mot Örebro med mina sköna ungar. Hahah alltså jag får fan inte nog av er, hur tröga, trötta och dryga ni kan vara så ger ni mig såååå mycket glädje och kärlek. Vi startade helgen på Gustavsvik där vi badade järnet, bokstavligen så blev jag som 12 år igen hahhah. Åkte rutschkanor och badade som aldrig förr. Så kul!! Glasade sen runt på stan innan vi kollade på landskampen mellan SWE-DEN (haha sweden...) där Sverige knep vinsten. Så jäkla avis att man själv inte får representera Sverige men så är livet haha.
Vi fick bo 50 m från stan med så de var gött! 10 min promenad till hallen sen som vi kom att spendera 2 dagar i. Alltså jag är så sjukt jävla stolt över mina ungar. Som dom spela och glänste på planen! Kämpade som aldrig förr och slutade 2 i gruppen som dom sen fick en fjärde plats av ca 20 lag!! Mina fina ungar. Totalt slut efter alla matcher. Men så mycket beröm dom fick av alla andra med. Guld i mina ögon!! Tänk om jag kunde få vara Coach och få träna både själv och ungdomar hela dagarna. De vore fan livets liv!!!
Atmosfären som är när det är turnering är fan så underbart. Bara människor som älskar och lever volleyboll, som är där för att ha kul! Var på ett möte under helgen och herregud, jag önskar andra fotboll och hockeynördar kunde förstå hur jävla kul och stort volleyboll är. Bom. Har så mycket idéer nu som jag vill få igång. Har jag nämt de här förut eller? Att de här är livet, volleybollen? 
Jag klarade det!!
Från att vara på botten så känns det ändå som att de vänder nu. Eller är det för bra för att vara sant?? Jag har alltså jobbat mig upp till supervisor i Forever, de svåraste man kan göra på 2 månader. BAM i Made it!!! Som belöning ska jag alltså få följa med till Grekland i september, gratis. Hur jävla fet nice är inte det??? Själva belöningen är ju sjukt kul, men då ska ni veta hur kul det är att jobba med Forever. De ger så mycket för allt slit man gör. Så glad att Rosie gav mig en andra chans och lät mig tänka på saken. För nu jävlar är de nya mål som ska sättas. Vill du kanske bli en i mitt team, såklart du vill!! Slå mig en pling och vi kan planera din framtid precis så som du vill ha den 
Valborg
Min helg var då tamefan de roligaste på länge!! Jobba föööör mycket och länge innan jag sen tog mitt pick å pack till Uppsala. Körde kvalborg hemma hos Sofia med roliga människor. Vaknar sen upp till en grym Valborg (var vi nå bakfulla rå?!) Fantastisk frukost, solen sken, folk var glada och man träffade på de människor man faktiskt ville säga hej till. Über jävla bra dag i ekonomikum med världens bästa vänner. Taxi fram och tillbaka, hemmafest och mycket skratt rasa vi hem vid fyra tiden efter att ha hållit igång hela dagen haha. Jag vakna upp, lite seg men jag överlevde. Tog mig till Sthlm för kurs med bästa Forever. Ett bättre val jag gjort nu känner jag!! Spenderade dagen där och åkte sen tillbaka till mina pinglor i Uppsala. Tack för en grym helg allihopa! Nu laddar jag inför Örebro, hahaha alltså helvete vad man flänger å far, fixar hit och dit. Men bra blir det. 
Bästajävlapojkarna
Det här med att säga hejdå. Alltså draaaa å bada så jobbigt det är. Det är nu man inser vilken vardag man trivs bäst i. Känslosam vecka för oss alla, det blandas med alla minnen och stunder man haft tillsammans och man kan inte sluta le åt tanken. Samtidigt som man är så fruktansvärt glad av att få lära känna dessa fantastiska människor. Så mycket glädje, kärlek och omtänksamhet i dessa människor. Obeskrivligt. Man kommer varandra så nära på så kort tid, tänk er själva att behöva säga "på återseende" till dina vänner utan att veta när nästa gång blir. Mmm jobbigt va? Kan rabbla upp huuuur mycket som helst egentligen, men fick iallafall spendera de sista dagarna i Sverige med grabbarna och de var så välbehövligt. Skratta och prata om allt vi varit med om. Haha alltså ni är fan bäst. Kärlek till er, vi ses snart igen boys! ❤️❤️❤️
Gör om gör rätt
Misslyckas är den äckligaste känslan som finns. Att inte klara av nånting man trodde man kunde. Eller att helt enkelt inte räcka till. Jag har helt enkelt drunknat i jobb nu ett tag bara för att nå i mål. Men så fick en annan viktig sak mindre tid, och de satte sina spår. Helvete så irriterande. Var man inte redan känslosam så var man de nu. Haha april vände ut och in på mig uppriktigt sagt. Men med för mycket dåliga saker så händer de ändå lite bra saker. Lyckas få en ny lokal till sommaren, företaget går enbart plus nu (fuck min tidigare revisor, nu är skiten äntligen borta!!) och fortsätter uppåt!! I helgen är det Valborg och det blir till att umgås med mina fina vänner. Helgen därpå drar jag till Örebro i tre dagar. De lilla lyser upp min vardag nu känner jag.
April
Okej. April månad har varit helt sinnes med alla känslor och händelser. Superjävlaglad och superjävlaledsen/besviken. Mitt självförtroende har verkligen varit på bottens botten. Men med några tappra ord från vänner och familjen så skjuter jag de dåliga bakom mig. Alla kan vi misslyckas hur jobbigt det än är. Men det är fortfarande svårt att acceptera ett misslyckande för mig. Ey fuck it. Det har ju hänt lite kul saker med under tiden. Delar upp det så har ni lite å snaska på ett tag hehe.
Så tog sagan slut
Jag har inte mycket till framtid att se, så det är mer att jag lever på de spontana dagarna. Så i söndags for jag, Sara och Caroline ner till Örkelljunga för att skåda kvartsfinal 3. Ja Sara skull såklart assistera laget medan jag och caroline agerade hejaklack. Jävligt bra också! Fick till och med skäll för de hahah, så med tanke på att jag fortfarande är hes såhär 5 dagar efter så förstår ni vilken stämma "tieeeerp" låg på haha. Trots det vidrigt äckliga förlusten.. Vill knappt tänka på den. Så var det riktigt kul att träffa hela familjen Svantesson! Ni kommer alltid ha en speciell plats i mitt hjärta. Och uppskattningen från laget var ju bra fin den med.
Efter en brutalt äcklig match så fick grabbarna med sig mig och caroline ut på några drinkar, alltså kärlek till er. Gråtfesten började redan då, så vill inte ens tänka på vad som komma skall nu i veckan... Baah.
Det är sjukt hur mycket jag saknar att spela volleyboll. Att få åka iväg med laget, spöa skiten ut motståndarna och bara må av att stå på plan. Att ha nånting att se fram emot varje jävla dag. Att få träna tillsammans och verkligen känna känslan av utmattning samtidigt som glädjen och lyckan tar över alla känslor i världen. Ja, jag tjatar om de här. Men jag tror inte jag förstår de än hur stor plats volleybollen har i mitt liv. Hur jag verkligen lever för det haha. ALLT som ens hört till är bra. Vinster, förluster, människor, planering ja listan fortsätter men ni förstår. De gör ni väl? 
Vi säger inte hejdå, vi säger vi ses snart!
Som om man inte har mycket att göra redan. Får sjukt dåligt samvete när jag inser hur dåligt med tid jag har till att hinna med allt. Tittar ner i kalendern och bara suckar. Får springa från ena stället till de andra. Men å andra sidan så gillar jag att ha fullt upp för då hinner jag inte tänka ordentligt. Men just nu skulle jag göra vad som helst för att få minst 10 h till per dygn.
En helg med tunga känslor. Min fina underbara kusin åker till USA i natt för att jobba i ett år. Samtidigt som jag är hur glad som helst för hennes skull, för hon kommer få det så himla bra & ha det så jävla kul!! Så kommer jag sakna henne nå otroligt mycket. Hennes skratt och alla våra minnen spelas upp hela tiden nu och jag börjar inse att jag nu ska behöva ha henne på andra sidan ett klotet ett tag framöver... Så jobbigt. Men en bra anledning att behöva boka biljetter och hälsa på ❤️❤️❤️ jag älskar dig över allt annat min fina Amanda! Ha det bäst så ses vi snart ❤️❤️❤️❤️❤️
Kärlek till er
Middag i Uppsala med mina fina, firat världens bästa morfar och bara mått! En fin helg med underbara människor. Dock ett rent helvete att behöva dra upp något man trodde att man hade lagt åt sidan. Varför är det alltid så oklart med vissa människor? Man vet varken ut eller in, känslor och ej avslutade meningar. Mänga frågetecken ikväll må jag säga. Eller så lossas vi som ingenting? 
Ta mig tillbaka
Utan tvekan. Jag hinner inte med. De här veckorna har varit en känslomässig berg-O-dalbana. Det är samma visa varje år. Men just nu värdesätter jag det mer än någonsin. Jag vet inte vem jag skulle vara utan dessa människor idag. Tänker tillbaka och ser att jag vuxit som människa. Hoppas jag?!? Jag vet kanske inte vad jag vill göra eller hur jag känner för vissa saker, men jag vet precis vad jag inte vill ha och göra. Det är jobbigt att behöva se förbi alla känslor. Men det skadar inte med en nystart, de behöver vi alla. Frågan är bara vart min resa ska sluta? Drömmer mig bort om verkligheten igen. Helvete så lätt det är att dagdrömma. Livet är så mycket lättare när du inte behöver göra en massa beslut.
Bästa födelsedagen ever
Haha ja virrig var ju rätt ord. Dessa veckor har varit så jävla fullbokade att jag totalt levt i min egna lila bubbla. Därav min Surprise när mina underbara vänner överraskar mig på min födelsedag!! Hahah alltså sjukaste ever. Min födelsedag annars var över förväntan, så fina grattishälsningar och presenter. Så tacksam!!
Men planerna var en middag i Gävle med mina vänner efter jobbet i fredags. Men istället blir jag totalt blåst av att de planerat en fest för mig som sen slutade i Uppsala. SÅ JÄVLA GLAD!! Finaste någonsin ❤️❤️❤️ så jäkla kul!! Hade verkligen ingen aning LM detta å herre vilket skratt de blev. Lördagen sen blev det utgång igen med fantastiska människor. Jag hade helt klart den bästa veckan ever. Så jävla glad så ni anar inte. Dock känns det förjävligt att vara 23, men gammal lär man väl ändå bli tyvärr.. Haha 
Går det ramåt eller bakåt?
Det är inte klokt vad jag vill dela med mig av vad som händer just nu. Hahah eller händer de verkligen så mycket? Jag springer mellan jobbet och volleybollen. Försöker läsa lite teori och umgås med mina nära och kära där i mellan. Men alltså WOW! Blir lika paff varje gång jag tänker på det. Ni människor, eldsjälar som alltid ställer upp för mig. Jag är evigt tacksam. Lika ni som orkar med mig fast jag är vimsig som en kärring för att jag har så mycket att tänka på. Hm.. Kan de bli lite mer aktivt här nu kanske? 
En bättre start på året
Kanske hade världens bästa start på år 2016. Volleyboll i princip hela veckan. Började med 3 dagar i Habo för turnering med mina älskade ungar. Förstå vilken nostalgitripp att få åka iväg, sova på skola och spela volleyboll?? Haha alltså jag var minst lika taggad som ungarna och då skulle jag "bara" få coacha. Haha. Sen att det var jag som hade ordnat allt så vi kunde åka iväg kändes så jävla bra när vi lämnade Tierp på söndagen. Det var helt rätt, att se hur kul ungarna hade värmde gott i hjärtat mitt! Men bara det här att få ställa klockan på 6.30, gå upp och äta frukost tillsammans. Packa väskan och gå till hallen för att sen hänga där heeela dagen och bara må. Må så ända in åt helvete bra av att få umgås med andra volleyboll intresserade människor och inte behöva tänka på något annat. Nej de var succé! Åkte med tre lag, 2 vann guld och de sista hamna på en 7:e plats efter två trista förluster med 1 poäng skillnad. SÅ JÄVLA BRA JOBBAT ALLIHOPA. Marina är så stolt!!! Efter vi briljerat där så var det dags för a-laget att visa upp sig. Äcklig försluts, men vi överlevde och åkte sen hem med världens ångest. Tillbaka till verkligheten vare ja..
Sen bjöd veckans slut på GP i Uppsala. Väldigt underhållande matcher fick man se, eller var sällskapet ännu bättre? Lååång och fullspäckad helg. Haha. Ni är fan bäst mina vänner. 
Du såg mig när ingen annan var där, och du lämnade mig som om inget hade hänt.
Vänta va, är det nu man ska lägga hela år 2015 bakom sig? Släppa allt som varit, alla känslor och upplevelser? Tveksam, detta kommer hänga kvar allt för länge. Att lära sig att inse vilka människor som hugger dig i ryggen och vilka människor som alltid kommer stå vid din sida. Vilka som tar dig för den du är eller vilka som man bara duger för stunden till. Det gör mig ledsen faktiskt, att jag ännu en gång inte kan lita på en del människor.
Men som året ändå har givit mig mycket. Jobb, resor, glädje, skratt och en jävla massa minnen för livet. Lärt känna människor som jag aldrig någonsin vill släppa taget om. Tittar tillbaka på alla underbara bilder och gråter krokodiltårar. Fyfan vad fina vänner jag har. Ni & min familj är det dyrbaraste jag har. Er vill jag aldrig gå utan. Jag har år 2015 som ett jävligt lärorikt år, kom ihåg. Jag glömmer er aldrig.
Happy merry new christmas year
Firade julafton och nyår med familj & vänner. Vad mer kan man begära? Lyckan att få umgås med min kära familj och kusiner betyder så mycket. Älskar traditioner. Önskar att vi alltid kunde ses och äta gott, skratta, prata och må så in åt helvete bra bara.
Jag fick min dos av kärlek och skratt den här julen med.
Lika nyår, pang vad bra det blev ändå! Styrde mot Uppsala till Saras lägenhet där vibbar caroline, Felicia, Karo, Mia och Martin. Lagade mat och hamnade i matkoma, spela kort och for till slottet för att avsluta år 2015. Helt jävla sinnes vilket år. Dessa ord lär vi fortsätta på... 
18 vintrar senare
Ni där borta nånstans
Inväntar min separationsångest. Alltså ren jävla ångest. Depression. Stora frågetecken om varför man är kvar och gör det man gör?? Inser nu hur jag lever på moln. Ovanför vad som sker eller kommer att ske. Så jävla lätt att anpassa sig till den här vardagen. Full rulle, glädje, gemenskap och så in åt helvete mycket skratt. Nu förstår jag varför den här tiden på året går så fort. För att jag har kul i princip varenda minut av den. Man lever som mest nu, dör där mitt på våren, längtar på sommaren och börjar leva igen. Men den här gången kommer det vara minst lika jobbigt. Vill verkligen inte lämna denna sköna känsla av glädje. Tänk att man kan klicka så bra med personer som man aldrig i hela livet trodde att man skulle få lära känna. Personer som tar dig precis för vem du är. Detta får mig att tänka tillbaka på ett val jag gjorde som jag aldrig någonsin kommer ångra.
När jobbet tar över
Off, alltså mitt flyt just nu. Jobba i skolan idag, underbara ungar! Ska även jobba 2 dagar till nästa vecka och då står luciafirande + pysseldag på schemat. Hur mys!! Lyckades även jobba när de var julbord hehe passande.
Sen kommer jag bo på salongen resten av veckan, vet knappt hur jag ska hinna med allt ANNAT som ska göras den veckan haha.. Tur att det är musikhjälpen så det får underhålla lite också! Nej fan, hur ska jag på riktigt hinna med allt.. Köpa klart julklapparna tex??? Hinns ej med typ. Andas, efter dom 10 dagarna i sträck så får du vila lite.
Leva life
Kan inte riktigt sätta fingret på vad det är jag känner just nu. Överstressade över allt som ska hinnas med, fixas, läggas ut och typ hinna med att leva lite själv också? Men ändå så känner jag något slags lugn känsla. Jag andas lugnt och tänker; det löser sig på något vis. Försvinner i mina drömmar och kommer på mig själv sitta och skratta, haha alltså hur underbar känsla?? Tänker på er fina människor som dagligen får mig att le och hur ni med öppna armar tar in mig i era liv. Hur ni visar uppskattning och ja, jag blir nästintill tårögd av att bara tänka på det.
Jag har slutat lägga energi på er fuckers, ni äckliga negativa människor som enbart tar energi av andra. No more shit här eller. Och det känns så skönt att lägga allt sånt på hyllan och faktiskt känna glädje i vardagen. Det var lääänge sedan jag faktiskt hade den känslan. Att det ska behöva vara så illa att man vill ge upp allt och de mesta inte går som man vill till att faktiskt kämpa och se hur allt vänder till de ljusa. Jag känner sån lättnad. Är det nu allt vänder? Eller lever jag i min egna lilla bubbla förbi verkligheten? Vet ni vad... I DON'T CARE.
