Älskade människor

Baaaah vilken kanonhelg jag fick!! Hängt med Caroline, Sara och Jenny i fredags! Mina fina tjejer!! Skratta så man fick kramp i magen. Och i lördags bjöd jag mina systrar på bio och middag i Gävle! Bara för att få umgås lite och ha det lite mysigt! Helt ok bio och kanon god mat på church street som vanligt! Men på riktigt, älskar dom mer än ord kan beskriva. Skulle göra allt för dom!! 
Blev sen en sväng tillbaka till Gävle för ett glas med några brudar. Spontant ÄR bra. 

Karriär det blir!

Som min tweet i fredags, det är minst lika kul att vara nykter bland fulla människor. Japp, nykter helg var skönt. Massa jobb & möten och häng med caroline. Kvalitetstid med fina Erika hann jag med också!!

 Så nu är det officiellt att jag hyr hos Mia på milis beauty! Så vill ni ha fina fransar så håller jag till där. Ska bli så kul att testa på nått nytt och få arbetskamrater med! Delar rum med Mia nu, men kommer snart rusta och göra om i hela salongen. Kommer bli så jäkla snyggt!! 


Du får mig att vilja ha mer

Att man kan bli så berörd av musik. Du kan gå från nedstämd till partyhumör på två röda av bara höra rätt låt. Eller orka springa liiite till eller ta i lite mer än du orkar bara för att musiken får dig att orka! Uuunderbart. Sällan jag inte lyssnar på musik faktiskt. Tar varje tillfälle jag kan. 

Just nu cirkulerar det ett klipp från the voice Tyskland på två st fantastiska personer som sjunger all of me. Så jävla fin så jag smäller av. Grabben som sjunger där är helt amazing! Han framför stay i ett annat klipp och jag ryser varje gång jag hör hans stämma. Så jävla fin!! Är sjukt avundsjuk på er som kan sjunga, verkligen! Åh 

Ge upp eller ta tjuren vid hornen

Fingrarna springer fram på tangenterna ikväll. Har redan raderat fyra inlägg med en massa strunt. Att ta allt så personligt som jag gör får mig att gå under jorden. Helvete 


Shake that ASS

Weeei, i lördags fick jag äntligen släppa loss på dansgolvet. Haha! Var ju som sagt i början av juni man var ut på krogen sist. Men hade helt klart en bra kväll. Drack en drink på Södra med Madde och Pontus. Sen begav vi oss till bankhuset där Tessan sen anslöt sig. Kuuuul!! Söndagen blev lugn med dagen efter mat hemma hos Lindberg.

Att solen tittat fram om dagarna är ju bara underbar. En tripp till Uppsala hann jag med, träffa Hanna och prata lite produkter. Handlade mig lite baskläder. Så jävla tråkigt!! Baah, vill handla massa fina kläder för nu äre torka i garderoben haha.. Nej iväg och ta min andra franskund nu sen ner till älskade Aspenhallen för skoprovning och möte med elitgruppen. Jajemen! Hörs rå









FUCK CANCER

Idag slutade en kämpes resa. En människa som har byggt upp en stor insamling när det varit som jobbigast. Tårarna kommer och man inser att livet är alldeles för kort. 
Det är så tragisk. Äckliga sjukdom. Man blir liksom tom på ord. Allt känns så fel. Det är inte rättvist att en 41 åring ska få beskedet om att man har en obotlig sjukdom. Jag ryser. Vill inte förstå att människor får det beskedet. 

Läs länken och förstå hur stort detta var/är. Han kämpade ända in i det sista. Var positiv till allt och ville allas väl. Hans önskan var att få ihop 500.000 och för någon dag sen inträffade detta. Vi gjorde det tillsammans!! Hans önskan blev verklig, men mardrömmen blev till verklighet. Han sover nu gott. Du somnade in med en stolthet som du nog själv inte förstår! Jag tycker det är så jävla starkt gjort, att starta en insamling när man får beskedet cancer. Att du fick alla att engagera sig och göra nånting för dig!  Du syntes alltid med ett leende. Visserligen kände jag inte dig. Men jag såg dig spela din älskade sport, beachvolleyboll. Och det räckte för att se den glädje du spred! Jag stöttade med det jag kunde och läste allt du gjorde under din tid. Jag sänder alla mina tankar till din familj och vänner. Världen har förlorat en glädjespridare & en krigare. Vila i frid Stefan stiffe Bernholm 
http://www.beachvolleymotcancer.bollkoll.com/beachvolley-mot-cancer/


Fredag hela veckan

Ey yo. Fan att allt ska hända precis samtidigt. Virrar runt som en höna och försöker få ihop allting. Hade så mycket i huvudet att jag totalt missade vad det stod i ett sms och svarade på nått helt annat. Hahaha jävla idiot man är. Meeen, det lugnar sig nog snart. Var in en snabbis till Gävle idag och handlade lite inredning och annat skoj till företaget. Woopwoop. Vuxet när man börjar dra fraser som; "Jag tar det på företaget" haha blir nog kanon de där när allt är klart. 

Lång vecka med jobb, möten & förberedelser som sagt. Att det redan är onsdag och jag känner hur partynerverna rycker i mig. Vill dansa och skratta med mina vänner nuuuu. Heheh, snart så. 



~

Du fick mig att inse att man kan falla och resa sig upp igen. 
Att det är okej att känna.
Det är bra att berätta.
Och att man är värd mer än vad man tror. 
Du lärde mig att andas igen. 


Människor som berör glömmer man inte bort

Du vet aldrig när det händer. Lika förvånad varje gång. Du träffar en person som får allt att vändas upp och ner. Att få möjligheten till att lära känna så mycket människor världen över får mig att känna mig rik. Rik på vänskap. Tänker ofta på hur mitt liv har formats utifrån mina val jag gjort i livet. Jisses säger jag bara. Så jävla nöjd. Skulle inte ta tillbak en enda sekund av den tiden jag fått lära känna en ny person. Hur jävla kul är det inte att få dela med sig av sin historia och höra någon annans? Eller att få minnen tillsammans? Blir så jävla glad av bara tanken på er. Underbara människor som sprider så förbannat mycket glädje att man nästan blir rörd. Baaaah, saknaden kommer och går dagligen. När får jag skratta med er igen? Skulle kunna skriva en bok om det här, hur människor kan beröra mig så mycket av att bara finnas till. Bara att få säga hej och se ett leende. Fantastiskt. Framtiden lockar otroligt mycket ibland. Men alltså, tänk på allt ni redan fått varit med om. Åååååh jag blir så jävla glad. Så knasiga och roliga minnen man har med sina kompisar. DET om nånting är väl ändå livet, alla minnen & stunder tillsammans. Glädjen. Jag må vara tjatig, men det är fan de här som får mig på humör när allt annat känns jobbigt. Jag vill se mina vänner glada, få deras drömmar att bli verkliga. Jag vill ge er så mycket kärlek så ni verkligen förstår hur mycket ni betyder för mig. Varenda en av er. Det är en svår uppgift att jag knappt med ord kan berätta min tacksamhet över er alla. världens bästa människor. Jag önskar av hela mitt hjärta att jag får ha er i mitt liv jämt, att jag nån gång ska få skratta med er igen & få nya minnen att berätta om. Vänskap som aldrig försvinner. 

Heey you

Helgen for iväg som alltid. Inte så mycket planerat, men spontant är ju ändå allra bäst! Jobbat, träffat spanjoren som var hemma på besök,  hamna på pool-disco, drog till Gävle och hängde på uteservering med min fina pingla. Och avslutat veckan med en middag för tre. Mina fina brudar!! Skrattat har jag också fått gjort, bästa medicinen mot allt. 



Every day, every hour Turn the pain into power


When you've been fighting for it all your life
You've been struggling to make things right
That's how a superhero learns to fly



Låt det bli en läxa till nästa gång.




Drömmer mig bort

Alla bollar i luften. Så mycket att stå i just nu. Tankar, känslor och val att göra. Tittar i min kalender och försöker få ihop  nån slags schema. Struktur. Men just nu är det bara en massa olika tider varje dag. Försöker sätta upp mål som jag ska ha för att orka kämpa. Kämpa för att sen inse att vägen dit var värd det. Man kan inte få nånting om man inte jobbar hårt eller chansar. Nu chansar jag på de här, och funkar det inte har jag iallafall provat. 

Drömmer mig bort alldeles för många gånger. Har så mycket jag vill göra. En sak som jag vill är att tatuera mig. Jag har en text & en symbol som jag verkligen vill ha. Satsa hårt så kanske dom sitter där till nästa födelsedag! Yepp, ladda om nu förfan. Vad glad att du står på dina ben och är frisk. Tacksam för det trots att allt kan kännas så jobbigt ibland. 

Slå mig hårt i ansiktet

Jag har satt mig i en sån bisarr situation att jag knappt vet själv varför jag ens utsätter mig för det. Det enda alternativet till att jag tackar ja är att jag måste tänka att det blir en ny erfarenhet i arbetslivet och att det är en bra prövning att våga prova nånting nytt.  Men sen alltså... Jag går bara och väntar på att nån dag bryta ihop totalt. Varför, varför känns det så tungt för? Visserligen vet jag precis vart felet sitter. Så jävla piss off att jag känner så som jag gör. Jag förlorar både en del av mig och en komisk kompis relation. Nej vafan, jag klarar det inte. Och inte kan jag förmedla det i ord heller. Svårt att få svar på sina frågor känner jag. Hade jag vetat det den där utgången i januari att det skulle sluta såhär hade jag vikt av direkt. Klarar inte av att känna mig felaktig, att känna hur nån som alltid fått mig att bli glad nu plötsligt inte vill vet av en. Det som förut bara fanns där utan att man ens märkte det på de sättet. Då var det absolut inga konstigheter. Vägen gick åt samma håll. Nu viker den bara av. Så av vilken jävla anledning måste det sluta såhär för? Jag vill inte ha det så

Ohana

Släktträff på hela 99 pers. Och då var inte alla där heller haha. Många fina själar saknades! Men det var en trevlig kväll, så kul att ha stor släkt. 
Känner mig så lycklig lottad som har så fin familj. Världens bästa människor!!! 

Blir nästan gråtfärdig när jag tittar på mina systrar. Jag skulle verkligen ge mitt liv för dom, alla gånger. 





RSS 2.0