18 vintrar senare
Ni där borta nånstans
Inväntar min separationsångest. Alltså ren jävla ångest. Depression. Stora frågetecken om varför man är kvar och gör det man gör?? Inser nu hur jag lever på moln. Ovanför vad som sker eller kommer att ske. Så jävla lätt att anpassa sig till den här vardagen. Full rulle, glädje, gemenskap och så in åt helvete mycket skratt. Nu förstår jag varför den här tiden på året går så fort. För att jag har kul i princip varenda minut av den. Man lever som mest nu, dör där mitt på våren, längtar på sommaren och börjar leva igen. Men den här gången kommer det vara minst lika jobbigt. Vill verkligen inte lämna denna sköna känsla av glädje. Tänk att man kan klicka så bra med personer som man aldrig i hela livet trodde att man skulle få lära känna. Personer som tar dig precis för vem du är. Detta får mig att tänka tillbaka på ett val jag gjorde som jag aldrig någonsin kommer ångra.
När jobbet tar över
Off, alltså mitt flyt just nu. Jobba i skolan idag, underbara ungar! Ska även jobba 2 dagar till nästa vecka och då står luciafirande + pysseldag på schemat. Hur mys!! Lyckades även jobba när de var julbord hehe passande.
Sen kommer jag bo på salongen resten av veckan, vet knappt hur jag ska hinna med allt ANNAT som ska göras den veckan haha.. Tur att det är musikhjälpen så det får underhålla lite också! Nej fan, hur ska jag på riktigt hinna med allt.. Köpa klart julklapparna tex??? Hinns ej med typ. Andas, efter dom 10 dagarna i sträck så får du vila lite.
Leva life
Kan inte riktigt sätta fingret på vad det är jag känner just nu. Överstressade över allt som ska hinnas med, fixas, läggas ut och typ hinna med att leva lite själv också? Men ändå så känner jag något slags lugn känsla. Jag andas lugnt och tänker; det löser sig på något vis. Försvinner i mina drömmar och kommer på mig själv sitta och skratta, haha alltså hur underbar känsla?? Tänker på er fina människor som dagligen får mig att le och hur ni med öppna armar tar in mig i era liv. Hur ni visar uppskattning och ja, jag blir nästintill tårögd av att bara tänka på det.
Jag har slutat lägga energi på er fuckers, ni äckliga negativa människor som enbart tar energi av andra. No more shit här eller. Och det känns så skönt att lägga allt sånt på hyllan och faktiskt känna glädje i vardagen. Det var lääänge sedan jag faktiskt hade den känslan. Att det ska behöva vara så illa att man vill ge upp allt och de mesta inte går som man vill till att faktiskt kämpa och se hur allt vänder till de ljusa. Jag känner sån lättnad. Är det nu allt vänder? Eller lever jag i min egna lilla bubbla förbi verkligheten? Vet ni vad... I DON'T CARE.
Tack för ikväll
Hahah så fin bild. Men blir så glad av att tänka på vad volleybollen har givit mig. Människor, kunskap, minnen, vänner och sååå mycket kärlek. Puss & kram på er alla
Låt oss dansa in natten
Det är inte nådigt vad veckorna springer iväg.. En fullspäckad sådan blev de nu med. Shoppa loss i onsdags så det blev både en ny mobil och en iPad hehe. Har haft så mycket att göra så huvudet har ju varit helt mos.. Men ajaaa, en grym helg gör ju humöret så mycket bättre! Fredagsmys med Idolfinalen med Erika, Viktor, Mio och Alexander var trevligt! Lördagen blev så jävla bra så jag kan inte sluta le. Matchvärd på matchen och Tierp krossar Linköping med 3-1 i set. Efter de blev de middag hemma hos oss med bästis. Och kvällen avslutades med grabbarna, karlsson och Sara. Hahaha alltså hur kul kan man ha det? Så fruktansvärt fina människor vi får känna. Blir typ rörd för att dom visar så mycket uppskattning av vad vi gör. Bästa killarna!! Klockren dag och kväll rullade jag hem vid kl 6 på morgonen haha. När hände de senast? Kul vare och mindre sömn för mig. Full rulle idag med, innebandy och 3-rätters middag i Uppsala med tre franstjejer vart en bra avslutning på helgen. 
