Marinablom

Utan tvekan. Jag hinner inte med. De här veckorna har varit en känslomässig berg-O-dalbana. Det är samma visa varje år. Men just nu värdesätter jag det mer än någonsin. Jag vet inte vem jag skulle vara utan dessa människor idag. Tänker tillbaka och ser att jag vuxit som människa. Hoppas jag?!? Jag vet kanske inte vad jag vill göra eller hur jag känner för vissa saker, men jag vet precis vad jag inte vill ha och göra. Det är jobbigt att behöva se förbi alla känslor. Men det skadar inte med en nystart, de behöver vi alla. Frågan är bara vart min resa ska sluta? Drömmer mig bort om verkligheten igen. Helvete så lätt det är att dagdrömma. Livet är så mycket lättare när du inte behöver göra en massa beslut.