Sundsvall i mitt hjärta

På riktigt, jag tänker fan inte åka hem. Jag mår så fruktansvärt bra här uppe i fina underbara Sundsvall. Läget på allt är så jävla perfekt. 15 min in till stan, 50 M ner till våran egna strand. Lägg på 200 M och vi kommer till storstranden och campingen som våra släktingar bor på när dom är här och hälsar på. Att få vakna upp här i stugan och det första du ser är vattnet. Alltså jag är helt frälst här uppe. Jag svävar på moln. Så underbart är det. Jag önskar jag kunde dela med mig av känslan för då skulle ni förstå vilken separationsångest jag får varje gång jag måste åka hem. Så mycket fina minnen och stunder jag har fått här. Blir nästan rörd av själva tanken. Att kunna åka till ett ställe och känna så mycket ro och kärlek till allt. Det är underbart. Nu mår jag som bäst. 

Just nu ligger jag ensam ute i min och Maddes egna lilla stuga och tycker att det är sjukt tråkigt och tomt utan min syster vid min sida. Första gången på typ tio år som jag åker upp utan henne. Förstå så tomt!  Tur att man har två till syskon här uppe redan! Men fick med mig farmor, farfar, Amanda & Viktoria iaf. Så idag har vi hängt på stranden, grillat & spelat minigolf och bara njutit av livet. 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0