Tack för din tid
Glädjen jag känner är när jag ser tillbaka på tiden som varit.
Hänger läpp på riktigt idag. Saknar så jag får ont i hela kroppen. Ni som alltid sprider glädje och kärlek omkring er och som fått en speciell plats i mitt hjärta. Utspridda över Sverige och världen nu. Jag vill ha er här i min vardag, jämt.
Det är omöjligt att veta innan, men visst är det läskigt när du träffar en person som du trivs så jävla bra med. Som får dig att känna dig trygg i alla lägen. Någon du nu har svårt att se ditt liv utan? Någon så oförutsägbar att du gång på gång måste påminna dig själv om att du faktisk en dag måste lära dig att leva ändå, utan den vid din sida. För hur klarade man sig innan den här personen? Kommer jag någonsin våga lita på nån annan igen innan jag måste göra samma sak igen, börja om på nytt.
Kommentarer
Trackback
